En god natt

När pjuklarven sparkar som bäst under nätterna har jag inga större problem med att sova. Jag sover bara lite mer oroligt än vanligt. Detta leder dock till att vår lilla hund blir orolig för att matte är orolig och väcker mig. Således börjar han alltså klättra på mig och låta "ynf! ynf!" för att ta reda på vad som är fel.
När jag då vaknar så märker jag att jag ligger på sidan, detta märks mest genom att det gör svinont i höften och jag vänder mig stelt över på rygg i stället. Hunden är nu nöjd och somnar på mitt ena knä.
Precis när jag skall till att slumra till igen så råkar jag nysa, vilket får mina redan utmanade muskler att värka till något sataniskt och jag är åter igen klarvaken.
Klarvaken är även pjuklarven som börjar dansa någon slags improviserad street-dance där inne i magen. När jag väl lyckas somna så sover jag oroligt.
Hunden blir orolig och börjar...

Och så går visan... om och om igen.